När blev det nästan julafton? När blev alla mina julklappar inslagna, när hängdes adventsstjärnor upp och när var pappa och köpte den groteska mängd julmat som svämmar över i vårt kök?
När, när, när?
Hur som helst. Det är jul nu. Typ. Rätt snart. Om inte många timmar alls. Hjälp. Kanske.
Det blir en så bra jul i år. Jag känner det. Överväldigande. Massor av choklad, massor av granbarr som sticker trampdynorna när man går med tunna strumpbyxor, massor av clementiner, nötter och dadlar som ändå ingen kommer äta och massor av vänner som man kan krama lite då och då. Snurra på telefonen, höra klicket och sedan säga att man vill ha en kram. Och så några minuter senare får man det. Det är väl ändå julstämning om något?
Jag är inne i en kreativ period. Det är både bra och lite dåligt. Jag pysslade med alla julklappar igår med glädje. Med lite sån där nervositet som man hade när man var liten. Jag stack mig med nålar och fastnade i tejprullar som envisades med att gå av och trassla sig på de mest underliga ställen. Men min julstämning stod sig stark. Det är ju såklart synd att mitt pysselhumör kom såpass sent- julklapparna är ju redan införskaffade och inslagna. Så blir det ibland. Kreativitet som kreativitet. Eller något.
Imorgon är det julafton. Bara så ni vet.
Ett konstverk som jag tycker om.
En kvinna som jag tycker är fantastiskt vacker.
Så fint. Det är bra att jobba när man har tid att sitta och titta på så här fina bilder. Och när man får hundratals god jul varje dag. Och man får choklad av pensionärer som gillar TTELA. Och när mormor kommer förbi och kramas och säger att jag har så röda läppar.
